Elias mamma har något att fråga om, något som Elias gärna får fundera på. Vad skulle Elias tycka om att Kristoffer flyttade in hos dem? Han bor ju ändå där hela tiden. Det enda Elias kan tänka på är pappa som fortfarande är så ledsen över skilsmässan och vars svartsjuka ligger som en tyngd över Elias axlar. Elias vill bara att alla ska må bra. Därför säger han precis det hans föräldrar vill höra. Problemet är bara att det oftast inte är sanningen. Den ena nödlögnen leder till den andra och till slut är Elias fast i en väv av lögner. Augustprisnominerade Ingrid Olsson har absolut gehör för mänskliga relationer, här ger hon sig på en av de svåraste, skildrat ur ett skoningslöst barnperspektiv.