Hur arbetade ni med läsutmaningen i vardagen?
Läsningen fick ta plats varje dag, ofta i flera korta pass. Samtalen om böcker och berättelser blev en naturlig del av undervisningen. Klassen arbetade med boktips, diskussioner, quiz och högläsning.
Ett särskilt engagemang väcktes kring Camilla Lagerqvists böcker. När högläsningsboken tog slut ville många elever direkt fortsätta.
Märkte du någon vändpunkt under resans gång?
Efter halvtid kom ett tydligt skifte. En heldag med läsaktiviteter, quiz, tipspromenad, överraskningsfika och byggda läskojor skapade ny energi.
– Efter det tog de flesta elever fram böckerna av sig själva. Halvtidsdagen blev som ett pris i sig.
Även elever som initialt varit tveksamma började bidra. Viljan att samla minuter tillsammans blev en stark drivkraft.
Vad gjorde störst skillnad?
Samarbetet mellan skola och hem var centralt. Genom att lyfta läsningen i veckobrev kunde vårdnadshavarna stötta hemma. Samtidigt spelade elevernas delaktighet stor roll – att få vara med och påverka och längta till aktiviteter.
Hur har läsningen påverkat klassen?
Effekterna sträckte sig långt bortom själva läsningen. Fler elever blev mer självständiga i andra ämnen och gav inte upp lika lätt.
Samtidigt förändrades klassens gemenskap. Från att ha varit en grupp med konflikter växte en starkare “vi-känsla” fram.
– När klassens namn ropades upp som vinnare skrek och grät alla. De kramades och blev en helt annan klass.
Vad skulle du säga till en lärare som tvekar?
– Tveka inte. Eleverna får så mycket gratis av läsningen – fantasi, ordförråd och läsflyt. Och med ett bra samarbete med hemmen flyter det mesta på.
Vad är ditt bästa råd för att skapa läslust?
– Variera läsningen. Skapa tillfällen där ni gör det lilla extra. Och framför allt – lyft eleverna. Ett litet gott ord kan få den svagaste läsaren att kämpa vidare.